Nu har jag skaffat en ny helt privat blogg där jag kan skriva exakt vad jag vill och hur jag känner mig utan att alla vet. Plus vem som jag tycker är lite speciell. Men bara för jag behöver ha lite privat och jag kan inte skiva allt här för en massa i klassen kollar bloggen och jag vill inte att de ska veta allt om mig och vad jag gjort för dumt som jag önska jag kunde glömma.
Funderar starkt på att radera bloggen pga de i klassen kollar bloggen i skolan och det är inte så jävla kul..
Ger fan upp snart. Ville hoppa av skolan men vad är det för något lönt när jag vill gå denna linjen jag gör.. Får väll bita ihop och kämpa för min sak. Jag kämpar och de kan fan inte dra ner mig i skiten men snart kommer jag fan explodera.. Helvetes jävla hor mög!
GLADA TANKAR NU! Musiken på max och fixa matematiken. Tro på mig själv och skriva min musik. Dansa och banka ut hatet i brädorna och ha ett leende på läpparna i skolan.
Ja de i klassen har frågat en massa på min ask. De ger sig fan inte. Bara för jag hade kul i torsdags så poängterar det hela tiden och ställer en massa frågor. Men vaffan! Fråga på ask istället.
Jag blir så sur när folk lägger i sig ens privatliv! Vad jag gör är väll mitt val? Men att folk ska by sig om vad man gör tex om man har kul. Men det dummaste är nog när folk sprider ut det direkt.. Har de inget eget liv eller?! Snälla låt mig leva mitt liv utan att ni ska ta och smutskasta mig! Sure, jag är inte den smalaste eller snyggaste tjejen men för fan det är inget fel på mig! Jag står för det jag gör/gjort så fråga på då!
Fy vad han stirra på mig idag när vi passerade varandra utanför affären. Visst han är sjukt snygg men kan inte gilla han! För jag ska vara själv, bäst så! Aja, drömma kan man ju ;)
Men hatar vissa drömmar som känns så verkliga för de är hemska! :o
På tal om något helt orelaterat så har jag börjat bli mer pojkig av mig.. Det säger i alla fall min familj. Haha! Så kan det vara ;)
Visst ja, jag glömde nästan, jag har minskat något kopiöst i vikt och det är fan sjukt.. Jag äter men magen, låren och rumpan minskar. Känns skönt men hatar att det går så sjukt snabbt.. Kanske ska kolla upp det? Aja, jag dör inte!
Jag har haft det ganska bra. Skolan är bättre, klassen är bättre och vädret har blivit underbart!
I torsdags så gängade jag på morgonen sen skulle jag till sjukhuset och var tillbaka vid lunch sen svetsade jag på eftermiddagen och var klar en god tid innan vi skulle sluta.
I fredags så meckade jag och Henke med diselmotorn och blev klara innan skolans slut. Nöjd var jag!
Visst A, D, A och J kan vara riktigt jobbiga (ofta) men ibland är dom lite roliga..
Men ja, 27/4 så ska jag på en audition i Malmö och jag längtar som fan! :D
Men en bild på mig för det var ett tag sen jag laddade upp bilder:
Jag har ingen aning om hur jag ska göra. Vad ska jag säga och hur ska jag säga det. Det får inte bli fel.. Vill inte skada dig och vill inte såra dig. Men om du gillar mig eller inte vet jag inte. Du är den som är svårast att läsa av, kanske för jag inte vill veta. Jag kanske inte vill att du ska gilla mig för vi passar ändå inte. Så istället går vi som kompisar och fortsätter ha kul. Fast långt inne vet jag inte om det går. Nej, jag klarar detta! Inte ska jag tänka på dig 24/7 för det går inte. Jag måste plugga och klara allt.
Huvudet expoderar och hjärtat sviktar...blä! Hatar denna känslan. Men försöka fokusera på lite extra matematik såhär på söndags eftermiddagen. Härligt :)
Anyway, fixat sådant ask sak. Så fråga på eller något?
Varför kan jag inte bara säga till dig att jag gillar dig? Det är egentligen simpelt men när jag ska prata med dig är som om jag aldrig kunnat prata, jag rodnar ofta och småfnissar lätt. Jag vill kunna skrika ut till världen att det är dig jag gillar men jag vågar inte för så skulle alla säga till dig: "Hahaha, hon gillar dig, stackare!"...
Men jag får väll vara tyst och hoppas på att du gillar mig och tar första steget men då kommer jag väll att fortsätta vara lika blyg och tyst.. WAH, hatar att vara rädd och osäker på vad jag ska göra.
Lär väll vara att sova på saken eller något sånt..
Nej fy, gillar inte att du är den jag tänker på innan jag somnar och den jag tänker på direkt på morgonen. För jag gillar inte den pirrande känslan att gilla någon. Gillar inte den känslan att nästan spy av nervositet när jag ser dig eller vi pratar..
Försöker stå ut och vara stark men orkar inte längre för jag är inte mig själv. Jag kan inte ens prata med mina föräldrar om hur jag mår för jag skäms och jag kan inte berätta "my big secret" som jag vill men är rädd att de ska bli arga/sura. Men så upp med hakan och ryggen sträckt ett smile på läpparna och gå framåt, om jag kan! Men vill inte leva i skuggan..
