Jag dog dagen jag inte kunde räddas!
Kategori: Allmänt
Jag ser dom med finare hår, längre hår, smalare ansikte, mindre näsa, finare läppar, snyggare, sötare, finare, smalare och längre.
Det får mig att känna mig värdelös. Hur folk kollar på mig för att jag är annorlunda.. Jag önska jag kunde var någon annan, en snygg tjej med en fin kropp. Ingen killar skulle håna för jag mår dåligt inom mig. Ingen som tjejer skulle hacka på bara för jag är den jag är. Att för en gångs skull känna sig behövd och önskad. Inte bara någon folk stirrar på, pekar på, skrattar åt och ingen som säger dumma saker om/till mig.
Alla bryr sig om andra och om hur dom ska leva/se ut, men kan ni inte låta mig försöka bli glad? Flera känslor om och om igen, hela tiden även i skolan då det känns som om jag är den som ingen kan acceptera, den som alltid är ensam.
Visst, jag har gjort mina misstag men ska jag straffas hela livet för dom?
Nej tack, jag har fått nog.
Ingen mat och det riktiga leendet finns inte, kan inte längre stå på denna plats. Man kan önska sig saker men det slår inte in, tro mig, jag har försökt i 9år.
Ni vill jag ska vara lycklig va då inte falsk mot mig, stanna inte kvar bara för jag fäller tårar och tycker du inte om mig säg det till mig, hellre krossad av en ärlig person än av 100 personer som bara skrattar åt mig för jag lyckades bli lurad.
Skiter i om jag mister alla mina vänner med denna texten, för kan jag inte accepteras som den jag är, då är jag väll helt misslyckad..
Jag dog dagen då jag inte kunde räddas!
Jag är ett försök till någon, försvunnen bland miljoner, funnen av ingen, lämnad i hatet, dränkt bland sorger, begraven bland lögner, sörjd av främlingar..
Varför försöka rädda någon som aldrig kan räddas?
Det får mig att känna mig värdelös. Hur folk kollar på mig för att jag är annorlunda.. Jag önska jag kunde var någon annan, en snygg tjej med en fin kropp. Ingen killar skulle håna för jag mår dåligt inom mig. Ingen som tjejer skulle hacka på bara för jag är den jag är. Att för en gångs skull känna sig behövd och önskad. Inte bara någon folk stirrar på, pekar på, skrattar åt och ingen som säger dumma saker om/till mig.
Alla bryr sig om andra och om hur dom ska leva/se ut, men kan ni inte låta mig försöka bli glad? Flera känslor om och om igen, hela tiden även i skolan då det känns som om jag är den som ingen kan acceptera, den som alltid är ensam.
Visst, jag har gjort mina misstag men ska jag straffas hela livet för dom?
Nej tack, jag har fått nog.
Ingen mat och det riktiga leendet finns inte, kan inte längre stå på denna plats. Man kan önska sig saker men det slår inte in, tro mig, jag har försökt i 9år.
Ni vill jag ska vara lycklig va då inte falsk mot mig, stanna inte kvar bara för jag fäller tårar och tycker du inte om mig säg det till mig, hellre krossad av en ärlig person än av 100 personer som bara skrattar åt mig för jag lyckades bli lurad.
Skiter i om jag mister alla mina vänner med denna texten, för kan jag inte accepteras som den jag är, då är jag väll helt misslyckad..
Jag dog dagen då jag inte kunde räddas!
Jag är ett försök till någon, försvunnen bland miljoner, funnen av ingen, lämnad i hatet, dränkt bland sorger, begraven bland lögner, sörjd av främlingar..
Varför försöka rädda någon som aldrig kan räddas?
2011 visste vi alla att Desirée inte går att räddas alls.
Hon dog då hon försökte, hon lyckades!
-Desirée Svensson!♥
Låten beskriver hur jag mår och har mått sen jag gick i 2an då allt började..